frankensteinvsbellman

Granskar man de texter vi behandlat, kan man tydligt se skillnaden mellan upplysningen och romantikens skrivsätt. I Robinson Crusoe ser man de distinkta ingredienser som hör upplysningsepoken till; både vetenskapliga och förnuftiga tankar tas upp. Skrivsättet är också mycket mer strikt i jämförelse med romantiken, där man ifrågasätter mekaniskt förnuftstänkande. Här koncentrerar man sig istället på naturen samt de inre känslorna; texterna är mer oklara och fokuserar på djupa, emotionella tankar. 

     Under båda epokerna, av de texter vi läst, förekommer en evident diskussion om samhället och problem som rör människan. Särskilt tydligt är det Swifts text om svälten på Irland, Rousseaus Émile som tar upp problemet med felaktig barnuppfostran etcetera. Även kärleksbekymmer förekommer i de båda epokerna, men behandlas på olika sätt och synvinklar. (Candide, Den unge Werthers lidanden)

     I nutida texter kan man se spår av idealen både från romantiken och upplysningen. En parallell som kan dras till moderna böcker/texter är Aprilhäxan av Majgull Axelsson (1997). Där hanteras såväl inre känslor och tankar, som vetenskapliga aspekter. Den viktigaste karaktären Béatrice som driver boken framåt, lider av svåra handikapp, hon är nästintill avskärmad från omvärlden. Boken skildrar hennes tillvaro dels genom hennes egna tankar och själsliga aktivitet och dels genom den yttre världens synvinkel. Då man följer hennes själ och tankar känns spåren av romantiken som mest distinkta, medan omvärldens syn på henne tyder på ett upplysningsideal med mer vetenskapligt tänkande (sjukhusmiljöer etc.).

     De tankar som ligger till grund för de båda epokerna, har levt kvar och är starka än idag. Dessa tankar kommer förmodligen att fortsätta i samma bana, då de är ytterst viktiga, men situationerna där de är aktuella kommer antagligen att ändras allt eftersom samhället utvecklas.

     Vi anser att upplysningstexterna är mer lättsamma att läsa men samtidigt har de romantiska texter en viss mystik och är vackert skrivna, vilket upplysningstexterna saknar. Fortsättningsvis är de båda texttyperna intressanta på olika sätt; vilka texter man gillar beror på personlighet och smak.

Texten som handlar om den unge Werther och hans kärleksbekymmer, är utomordentligt exempel på en romantisk text. Den tar upp djupa känslor, naturens skönhet och allt som hör kärleken till.

     Den som Werther ägnar all sin kärlek åt är Lotte, som framstår som den enda rätta kvinnan i hans liv. Han berörs av hennes oskuld, himmelska andedräkt, hur hon spelar på klaveret som en ängel; i stort sett älskar han hela henne. Det finns ingenting hon gör som inte avspeglas positivt i hans ögon. Werther ger uttryck för sina känslor till Lotte genom naturen och hur han beskriver den. Allt eftersom situationen förändras, då Lotte ej är tillgänglig längre, förändras även Werthers sätt att beskriva naturen på.

"Mitt hjärtas fulla, varma kärlek till den levande naturen, som fyllt mig med en sådan lycka, som förvandlat hela världen kring mig till ett paradis, har nu blivit till en outhärdlig plåga, som ständigt förföljer mig vart jag går."

Mot slutet av det skede då Werther plötsligt får reda på att Lotte är trolovad till en annan man, avslöjas sanningen och han förstår att det är omöjligt att få henne. Allt blir nattsvart och sorgen blir outhärdlig. Enda utvägen han finner är självmord.

     Dock gör Werther ett sista försök att vinna Lottes hjärta, innan harakirit. Detta gör han genom att läsa ur Ossians sånger, där han genom dessa texter vill förklara hur han känner. I själva verket kanske han redan vet att han inte kan få henne, men vill ändå ha kännedomen om att hon vet om hans känslor.

     Skulle man sätta denna konflikt i ett upplysningsperspektiv, skulle förmodligen lösningen se annorlunda ut. Exempelvis Robinson Crusoe skulle gissningsvis vända det negativa till något positivt och försöka tänka på ett optimistiskt och förnuftigt sätt. Detta kan liknas vid den lista han åstadkom då han var skeppsbruten, och det positiva vägde slutligen tyngst i alla fall.

     Även dagens samhälle är kärlekstrubbel en ofta förekommande företeelse. Olycklig kärlek, som även texten behandlar, gör att man känner sig otillräcklig och självförtroendet sjunker till botten som en sten i vatten. I ytterst många romantiska filmer som är moderna i vår tid, är temat olycklig kärlek vanligt förekommande. Olika former av kärleksproblem tas upp, ofta triangeldramer, där den ena parten vill ha någon som redan är upptagen. Ett exempel på detta är filmen Min bäste väns bröllop, 1997. En kvinnas bäste vän(en man) skall gifta sig, då hon plötsligt inser att hon egentligen vill ha honom och gör allt för att få honom tillbaka.