Upplysningen vs Romantiken
Granskar man de texter vi behandlat, kan man tydligt se skillnaden mellan upplysningen och romantikens skrivsätt. I Robinson Crusoe ser man de distinkta ingredienser som hör upplysningsepoken till; både vetenskapliga och förnuftiga tankar tas upp. Skrivsättet är också mycket mer strikt i jämförelse med romantiken, där man ifrågasätter mekaniskt förnuftstänkande. Här koncentrerar man sig istället på naturen samt de inre känslorna; texterna är mer oklara och fokuserar på djupa, emotionella tankar.
Under båda epokerna, av de texter vi läst, förekommer en evident diskussion om samhället och problem som rör människan. Särskilt tydligt är det Swifts text om svälten på Irland, Rousseaus Émile som tar upp problemet med felaktig barnuppfostran etcetera. Även kärleksbekymmer förekommer i de båda epokerna, men behandlas på olika sätt och synvinklar. (Candide, Den unge Werthers lidanden)
I nutida texter kan man se spår av idealen både från romantiken och upplysningen. En parallell som kan dras till moderna böcker/texter är Aprilhäxan av Majgull Axelsson (1997). Där hanteras såväl inre känslor och tankar, som vetenskapliga aspekter. Den viktigaste karaktären Béatrice som driver boken framåt, lider av svåra handikapp, hon är nästintill avskärmad från omvärlden. Boken skildrar hennes tillvaro dels genom hennes egna tankar och själsliga aktivitet och dels genom den yttre världens synvinkel. Då man följer hennes själ och tankar känns spåren av romantiken som mest distinkta, medan omvärldens syn på henne tyder på ett upplysningsideal med mer vetenskapligt tänkande (sjukhusmiljöer etc.).
De tankar som ligger till grund för de båda epokerna, har levt kvar och är starka än idag. Dessa tankar kommer förmodligen att fortsätta i samma bana, då de är ytterst viktiga, men situationerna där de är aktuella kommer antagligen att ändras allt eftersom samhället utvecklas.
Vi anser att upplysningstexterna är mer lättsamma att läsa men samtidigt har de romantiska texter en viss mystik och är vackert skrivna, vilket upplysningstexterna saknar. Fortsättningsvis är de båda texttyperna intressanta på olika sätt; vilka texter man gillar beror på personlighet och smak.
Emma & Johanna
