Émile av Jean-Jacques Rousseau
Denna text bygger på Rousseaus egna tankar rörande barnuppfostrande och utbildning; tankar som lever kvar än idag. Han var en typisk upplysningsman, då han kritiserade samhället, men skrev på ett väldigt emotionellt sätt är karakteristisk för den romantiska tidsperioden. Därför klassas han som en romantiker.
Texten förmedlar budskapet om att föräldrar i allmänhet är för överbeskyddande för barnets bästa. Han anser att naturen har en egen form av uppfostran, där barnet väljer sin egen väg genom olika erfarenheter. Enligt Rousseau är detta den bästa formen av uppfostran.
"Betrakta naturen, och följ den väg den utstakar! Den övar barnen beständigt, härdar dem genom olika prövningar och lär dem tidigt, vad smärta och plågor är. Tandsprickningen medför feber, magplågor åstadkommer konvulsioner, svåra hostanfall hotar att kväva dem, mask vållar dem plågor, blodfullhet upphetsar blodet, olika syror jäser och förorsakar farliga utslag. Deras första tid är knappast något annat än sjukdom och faror; hälften av de barn som föds, dör före sitt åttonde år. Men när dessa prövningar är genomgångna, får barnet krafter, och så fort de kan bruka sin livskraft är dess tillvaro mera tryggad."
Genom detta citat förstår man tydligt vilken tanke Rousseau har, vilka argument han utformar och vad han vill förmedla. Han anser att det är mycket viktigare att lära känna sig själv för ett bra och betydelsefullt liv. Längden på livet spelar egentligen ingen roll, så länge det inte är värt att leva. En blind man som lever livet fullt ut kan vara mycket lyckligare än en frisk som lever i misär; "Den som lever får se" som ordspråket heter. Ett liv där uppfostran har präglats enbart av fakta och inte läran om att leva och känna sig själv, är dömt som ett liv i slaveri, där vardagen är bunden till samhällets regler. En individ fostrad på detta sätt får ingen fri personlighet.
På denna tid hade man en sned syn på kvinnor och deras ställning i samhället jämfört med idag. Detta är något som kommer fram tydligt i texten, då Rousseau anser att fadern är sonens bäste lärare och mamman den bästa amman. Männen ansågs ha kunskapen och förmågan att lära ut, då det var endast dem som hade chans till högre utbildningar och högre ställda jobb. Kvinnorna var de som skulle ta hand om hushållet och skötseln av barn (så som matlagning, blöjbyte etcetera).
Enligt Rousseau är fadern den viktigaste läraren, oberoende av skickligheten att lära ut. Han anser att det är viktigare att ha en fader som kan lära ut både kunskap och väcka de ambitioner som krävs för ett gå vidare med livet med större framgång.
Problemet som Rousseau lägger fram vad gäller föräldrars överbeskyddande av barnen, är mycket vanligt även i dagen samhälle. De så kallade curlingföräldrarna är ett exempel på detta. Vid minsta lilla motgång, kommer de till barnets undsättning likt en räddare vid nöd. De vill även åstadkomma något de själva inte lyckats med, genom sina barn. Barnen får stor press på sig och kan inte gå sin egen väg, vilket texten också handlar om.
I texten beskrivs många råa förslag på hur barn lär sig livets med- och motgångar, vilket också framgår i det tidigare citatet. Man kan diskutera huruvida dessa med- och motgångar är nödvändiga och skulle kunna selekteras ut efter egen vilja. Vi anser att det är både rätt och fel att använda naturen som lärare. Erfarenheter är en viktig del i utvecklingen, man lär sig av sina misstag. Samtidigt kan många motgångar och misstag leda till sänkt självförtroende och sämre hälsa. En annan synvinkel på detta kan även vara att man uppskattar de tillfällen då man mår bra mer, om man upplevt något jobbigt. Ur ett biologiskt perspektiv blir också immunförsvaret starkare om man tidigare har drabbats av en sjukdom.
Vi tror inte heller att det går att välja att endast uppleva det man själv vill. Medgångar kommer inte utan motgångar. Ett exempel är när man ska lära sig simma. Då upplevs förmodligen situationen som mycket skrämmande i början, då det ofta känns som om man skulle drunkna. Då gäller det att bita i det sura äpplet, tids nog övervinner man rädslan.
Rousseau
Emma&Johanna
